sommarflickans tankar

-Du är krysset på min karta sa han

och jag tänkte att det finns många sortes rädslor.
Kanske fler än man någonsin hinner uppleva?
Men det jag känner nu, det måste vara den rädsla som dyker upp när allt är perfekt.
När allt är så där kusligt bra att man bara går och väntar.
Väntar på ett strömavbrott, ett snedsteg, ett felval eller att plötsligt bli nedpressad under vattenytan igen.


Let's cross al our fingers and maybe also pray
to a god that might hear our hearts desire -

Let it be.. Oh, please, let it be.