sommarflickans tankar

Jag minns våra sena nätter.
Jag minns de samtal vi hade
om allt och inget.
Två främmande människor som
öppnar och visar sina förtvivlade hjärtan.
I det dunkla ljuset från lågorna
drog vi varandra närmare vår egen sanning.
Våra fingrar fumlade efter
en närhet
att kunna ta vara på.


Våra blickar möttes.
Sanning och bara sanning.
Ingen enda anledning att bära upp lögner
inför varandra.


Jag minns våra sena nätter.


Jag ångrar ingenting inatt.



Jag gav dig allt mitt och fick ändå mer tillbaka.




Bara du
kan
älska mig
som du
gör.


Tack.