sommarflickans tankar

När jag tänker på
dig
är det som knivar som skär.
Det gör alldeles för
ont.

Ändå tänker jag på dig
om och om och om
igen.
Flera gånger.
Hela tiden.

Som knivar som skär.
Som rakblad
mot min
hud.

Men.
Mina sår
syns inte.
Mina ärr
syns inte.

De bara blöder
och
gör ont.

Ingen ser dem
och ingen vet
att jag skär djupare
för varje dag
som går.





Allt jag kan göra
är att be.
Därför lägger jag ännu en gång
upp texten till en av favoritlåtarna.

Skrivit den förut
men jag skriver den
igen.

Den enklaste bönen att be.

"Kom du mitt ljus
lys upp mitt mörker.
Kom läkaren
som helar mina sår.
Kom du guds eld
bränn mina synders törnen.
Kom du min kung
och härska
över mig."



tackförattdu
lyssnarochhör.
tackförattdu
aldrig
överger.


amen